Bjälbogatan 26 och 30

Tornhagsparken är Linköpings vackraste plats. Härifrån ser man en bra bit av Roxen, och vidare bortom, där slätten tagit slut och skogen bildar en blå ås. Står man i linje med Kagagatan ser man Kaga kyrka, som en leksak mellan Tornhagsvägen 13 och 15.
Ändå är man mitt i Linköping.

Det är ingen stor gåta att man valde att bygga de höga punkthusen här. Men man borde inte ha gjort det, såklart. Husen är gräsliga.

Corren rapporterade den 21 september 2005 att möte hållits i Folkungaskolans aula för att diskutera byggandet av punkthusen. En ung man som hette Alexander var den enda ur publiken som yttrade sig för byggandet av hus på Tornhagsberget. "Han blev genast nedtystad och möttes av högljudda protester från många andra i publiken", står det i Corren. Resten av åhörarna tycks ha tagit unison ställning emot. Bilden av en "stenkastarmentalitet" bland områdets invånare målas upp av ja-sidan i debattartiklar i Corren följande dagar.

Correns arkitekturexpert Bo Sundberg anger att "Linköping alltid växt genom förtätning" den 9/11 samma höst.

Tio år senare har vi dimma i Linköping. Punkthusen är sedan länge ett faktum, och Alexander har vunnit.
Vi pratar fortfarande om förtätning, men ingen politiker tar längre ställning emot. Om de någonsin gjorde det.