Tornhagsvägen 2. Blir man aldrig klar med.
Nu i sommarsol.
Tornhagsvägen är särskild. Den kanske vackraste gatan i Linköping. Här syns överallt den stupande himlen, "Dreamcast-himlen" har jag någon gång tänkt eftersom spelen till den konsolen ofta visade en lika blå himmel med likadana moln. Jag antar att det var en fin effekt som var förhållandevis lätt att rendera. Och effekten var då ny i sin idealistiska tappning. En Playstation 1- eller 2-himmel var jämförelsevis ingen himmel utan en skiva lagd över landskapet, av någon anledning sällan så vackert blå utan glåmigt grå eller nattmörk.
Bild från 3 juli 2016.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar